gah, kristet

När jag var liten var jag kristen

Folk hade väldigt roligt åt mig på distriktsutbildningshelgen då jag fick syn på en skylt med scoutlagen och fick panik över den första regeln ”En scout visar vördnad för Gud och hans ord”.

Grejen är att jag vid ungefär 11 års ålder för första gången ifrågasatte vad prästen sa i kyrkan. Jag var där ganska ofta, vad jag kan minnas, och gick i kyrkans barntimme och en massa annat. Jag hade bara glömt/förträngt att även scouterna där jag var med var en av de grejer där jag som väldigt ung blev upplyst om gud och hans syn på olika saker.

Det är det jag ställer mig väldigt frågande till i vuxen ålder. När man är liten lyssnar man på vad vuxna säger åt en. Det är en biologiskt medfödd egenskap att tro på äldre individer och ta lärdom av dem. Individer utan den egenskapen klarar sig inte lika bra och därför har det naturliga urvalet sett till att många djurarter fungerar så. Människan också.

Så att tala om för små barn att ”det här är vad du andligen ska tro på” är tvivelaktigt. Men det var det ju ingen som gjorde. De sa istället ”Såhär är det” och berättade hur man gör när man ber och annat.

Det är därför jag tycker att jag blev lite hjärntvättad. Jag tror inte mina föräldrar såg något problem med det. Jag minns inte om de någonsin sa att man inte måste tro på det hela. Jag hoppas de gjorde det och att jag bara inte lyssnade.

När jag var 11 (tror jag, det kan ha varit lite tidigare eller senare också) satt jag så i kyrkan en söndag med min mormor och lyssnade på vår präst. Han fick för sig att börja prata om himlen, och jag tror han hittade på lite eller pratade i metaforer eller något annat, för när han skulle berätta hur stor himlen är så sa han att ”Den är inte bara hundra mil bred och hundra mil lång, den är hundra mil hög också”. Hundra mil är förvisso en ganska lång sträcka, men lilla Johanna hörde bara ”himlen har en ändlig storlek”.

Så där och då började jag fundera på om det prästen sa verkligen var sant. Och det var då det slog mig att allt annat han sagt kanske också skulle ifrågasättas. Och när jag väl börjat gick det inte att sluta. Jag är väldigt bra på att hitta ologiska saker.

Så där dog min tro på den enda stora guden som sa sig hade skapat allting, och jag började fundera på hur det kunde vara istället.

Jag funderar fortfarande och hoppas att jag aldrig kommer att sluta. Idag är jag nog polyteist, men igår var jag ateist. Det brukar pendla.

Men jag gillar inte organiserad religion (jag brukar säga att jag är emot det, men andra får faktiskt göra som de vill). Jag vill inte ha någon som säger åt mig vad jag borde tycka om saker eller vad jag ska tro. Jag vill se själv och komma på själv hur det är bäst att agera mot andra människor bland annat. Ofta hör jag någon säga något bra, och då kan jag upprepa det, men jag kan förkasta det nästa dag om någon framför ett bra argument mot. Att argumentera för något för att det står så i en bok som man bestämt sig för att följa låter bara fel i mina öron. Det blir ju cirkelargument.

Något jag helt är emot är att lära barn vad de ska tro på. Ska man berätta om religion för barn måste man berätta vad det är först. Att det är ett sätt att leva efter en tro, och det i sig behöver inte alls vara fel, men att blint sitta och tro på allt en annan människa säger är alltid farligt, oavsett vad den personen än pratar om.

7 thoughts on “När jag var liten var jag kristen

  1. Pingback: Johanna Julén
  2. Pingback: Piratbloggar
  3. Det är väl inte så konstigt att låta vad som står i en bok bestämma hur man ska leva sitt liv? Själv försöker jag fortfarande lära mig flyga, för det står ju i Guiden att knepet är att kunna kasta sig till marken och missa.

  4. Den första punkten i lagen har ändrats till ”En scout söker sin tro och respekterar andras”, eftersom ”visar vördnad inför gud och hans ord” var gameldags och inte längre ansågs relevant. Däremot kan den gamla formuleringen finnas kvar ibland om det inte har ändrats just där.

    Mer om scouting: http://www.scout.se

    Just det att barn ska få bilda en egen uppfattning är en av orsakerna till att jag är emot religiösa friskolor. Jag tycker att skolor ska vara politiskt och religiöst obundna till och med högstadiet.

  5. Fluffigt: Men du har tagit ett informerat (eller iaf medvetet) beslut om att du ska göra som det står i en bok, och du vet antagligen varför? Jag har också provat det där, men det funkar ju inte. Och jag är den minst träffsäkra männskan någonsin!

    Mattias: Vad bra att de har ändrat till vettigare saker. Men jag är fortfarande upprörd över att det stod så när jag var liten. Och jag tror inte det är ändrat överallt, då jag såg två skyltar uppsatta på en aktiv scoutlokals väggar med den gamla lydelsen på distriktsutbildningshelgen.

  6. Orsaken till att jag fick sån panik över scout-saken var att jag alltid tyckte det var självklart när jag var liten och reflekterade aldrig över det. Att följa något utan att tänka är farligt.

  7. Hi Johanna,

    I was also once a little christian when I was a kid too… now? who knows.. its one of those circular discussions that may never end and may occupy much thought without a nice clean solution. I never spent much time thinking about these things until I started to get a bit older and think about the way the world works. My many college years were spent in tech with the naive idea that somehow the more you learn, the more you know, the more rewarded one would become, but the real world is not like that. There are no clean closed form solutions to the problems of the world, and instead many people trade a piece of themselves for a few dollars.

    After realising this I went and did a class on philosophy and read a very little interesting book by Thomas Nagel called ‘what does it all mean?’ a very short introduction to philosophy that summarizes the questions that you seem to be considering including the meaning of life, social justice, death, right and wrong etc etc. With respect to god and religion its clearly something that represents itself as the idea of something that can explain everything else, without having to explain itself. A very comforting idea to many people but this doesnt make it a truth.

    Just a few of my thoughts, I congratulate you on your thinking, not many are brave enough to consider these things at depth until later in life

    Greg

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>