Johanna skriver om diskussionen som uppstått sedan Maud Olofsson krävt hälften kvinnor i regeringen.

Kvotering kan nog vara bra i vissa fall. Men det är som sagt en STOR risk att man går bakåt i jämställdheten iom att man kan få negativa attidyrer.

Men sedan tycker jag att man måste tänka efter lite innan man tycker att det ska vara 50/50 överallt. I regeringen, visst. Det finns nog lika mycket manlig som kvinnlig kompetens att ta ifrån. (Egentligen har jag ingen aning, jag bara gissar, så jag överlåter tillsättningsarbetet till någon annan)

Men i vissa brancher finns inte samma kompetens i båda könen. Jag tror att det kan vara ett bra mål för ett företag att vid anställning se över personalen. Har jag tex 50% kvinnor i mitt företag (som gör liknande jobb som varandra) och det är 60% kvinnor som söker jobbet, då bör jag anställa en kvinna, för då har både män och kvinnor samma chans att få jobb. Förutsatt att alla gör på detta sätt. Då är det ju rättvist. Inte om ena könet har lättare. Och jag bryr mig inte om vilket kön vi pratar om.

Men man kan ju inte vara stenhård på den regeln heller. Det är nog det de flesta tycker, och det är därför kvotering känns så fel när man tänker på det. Kompetensen måste alltid vara viktigare än könet. Även om det innebär att vissa företag bara anställer kvinnor och andra bara män. Så länge det beror på kompetensen. Nu är det ju svårt att kontrollera att det är så som sker.

Vill man ha 50/50 på alla arbetsplatser, då får man se till att fixa det tidigare. På utbildningarna. Eller så spelar det ingen roll. Jag vet inte allt!