Vad som bör bloggas

Vi hade en urtrevlig grillkväll i mattisudden igår. Fastän jag nog fortfarande är sjuk. Jag bedömde att mat och trevligt sällskap inte skulle göra saken värre, fast min röst lät som att jag hamnat i målbrottet. Jag måste tacka alla där för att de är såna man kan låta så framför utan att ha en tanke på att skämmas.

Iaf så kom det vid ett tillfälle upp i diskussionen vad som bör bloggas och inte. Andreas hävdade att man aldrig bör blogga när man är arg eller ledsen. Jag kunde inte hålla med. Fast på en sida som hans kanske man inte ska det…

Det beror väl lite grann på vad syftet med bloggen är. Min är ganska dagboksaktig. En del skriver bara åsikter. Jag tycker om att skriva känslor också. För evigheter sedan, när jag hade en nätdagbok, fick jag ofta mail där folk undrade hur jag vågade lämna ut mig så på nätet. Det får jag aldrig nu för tiden, för jag antar att det är väldigt många som gör samma sak.

I alla fall så började jag fundera på syftet med min blogg. Jag har inte en aning, egentligen. Jag vet bara att jag vill ha den. Och jag ser på den som ett ställe där jag fullt ut får säga min mening. Ingen censurerar. Och knappt någon säger emot mig i kommentarerna heller. Fast så länge folk håller sig till saklig diskussion så har jag inget emot kritik.

Och så är den någon (eller något) som lyssnar. Micke lyssnar förstås när jag pratar, men ibland är det lättare att beskriva hur saker och ting är i skrift.

I alla fall så har jag inga problem med att lämna ut hur jag känner till vem som helst. Jag tror nästan jag är beroende av att lägga sånt på internet. Jag har ju gjort det i säkert 10 år nu, och vill liksom inte sluta. På den gamla goda tiden menade jag att om jag förklarar hur jag fungerar så att folk förstår det, då kanske förståelsen ökar i hela världen. Men nu för tiden försöker jag att inte skriva allt för mycket om vad andra har gjort. Folk har olika gränser när det gäller privatliv, och jag försöker respektera det.

Tags

Flattr this!

6 reaktioner på ”Vad som bör bloggas”

  1. Skäll inte på mig, jag var inte värd… Förresten höll jag på att glömma migsjälv, för jag hade typ feber. Men anyway, sorry.

  2. Det är naturligtvis ingen absolut sanning, men om man tillåter sig att generalisera litegrann så finns det för de allra flesta personer många gånger fler nackdelar än fördelar med att blogga när man är riktigt arg eller riktigt ledsen. Jag kan ge väldigt många argument för det påståendet eftersom jag har sett många verkliga tillfällen där det har gått galet av olika anledningar. Men med det påstår jag naturligtvis inte att det är så för just dig! Vi äro alla olika, och för en del personer har det säkerligen fler fördelar än nackdelar. Men det är inte särskilt vanligt.

    Själv skulle jag aldrig våga publicera något jag skrivit när jag varit riktigt upprörd om jag inte fått en chans att lugna ner mig och läsa igenom vad jag egentligen har skrivit. I de flesta fall är texten ändå okej. Men ibland händer det att jag skrivit något som hade varit direkt dumt att lägga ut, och det är just där värdet ligger.

    Man kan jämföra med bilkörning. Det är ju inte alla som får nytta av ett säkerhetsbälte under sin livstid. Men det finns ändå ett värde i att spänna fast sig.

  3. Haha! Ja, man kanske kan jämföra med säkerhetsbälte… Men min poäng var nog snarare att det alldeles beror på vilken blogg man talar om, och vad syftet med den är.

    Snarare skulle jag säga att om man inte åker flygplan är det ingen mening med att gå omkring med fallskärm på ryggen. Sitter man däremot och kör ett flygplan varje dag är det kanske större nytta med fallskärmen…

    Nu vet jag förstås inte om man har rätt att både ha ett privatliv och vara professionell i samma medium (nätet i detta fall). Det skulle jag iaf önska, men man får inte alltid vad man önskar sig…

  4. Nej, typen av sida spelar faktiskt ingen roll. Om någon söker information om dig och dina åsikter om ämnet X, så spelar det mindre roll om de hittar den på din privata blogg eller på en stor och professionell site. En arbetsgivare läser ju till exempel ofta personliga bloggar innan de anställer folk just för att få en inblick i hur personen tycker och tänker. Om du föreställer dig att du under en skitjobbig arbetsdag har skrivit att du hatar att jobba eftermiddagspass, så förstår du nog vad jag försöker förklara.

    Om man inte tänker sig för så kan saker man skriver idag slå tillbaka på en i framtiden. Risken är inte stor och det blir sällan allvarligt ändå, och dessutom kan det naturligtvis hända även med texter man skrivit när man är glad. Men under känslostormar är man ofta impulsiv och alldeles för ärlig… Jag ska inte börja dra exempel eller argumentera mer. Jag förklarar bara varför jag sade som jag gjorde. =)

  5. Jag argumenterar inte emot för att jag stör mig på att du tycker annorlunda, utan jag tyckte det var en intressant diskussion.

    Du kan ha en poäng med det du säger. Det kan mycket väl vara så att du har rätt. Det förutsätter förstås att arbetsgivaren (eller vem som nu kan tänkas läsa min blogg) inte förstår vad det är han/hon läser, och det kan ju hända ibland.

    Och jag ogillar förmiddagspass! =) Men bara om de innebär att jag måste gå upp före 4 på morgonen. Det är jag inte gjord för. Min arbetsgivare på posten vet om det, för jag tycker att jag kan tala om det. Men det var ju inte riktigt poängen. Jag förstår vad du menar.

    Jag funderade faktiskt tidigare idag på om jag skulle skriva in i min presentation att jag står för att jag skrivit och tyckt allt som står i denna blogg, men att det nödvändigtvis inte är mina åsikter nu längre. Jag förändras rätt mycket hela tiden fortfarande. Jag har väl inte blivit vuxen än… =)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *